jaha. den här bloggen är ju mer än lovligt död.

hejdå.

kärlek är allt

förutom soundtracket till vuxna människor (som jag fortfarande inte fått tummen ur att lyssna på nej) pratades det även om annan musik i lördags. jag hade förstås fått med mig en skiva med billie the vision och jag LOVAR att det var en tjej som blev helt gråtfärdig av lycka när jag satte på den. hon ville aldrig sluta prata om hur bra det var, vem pablo diablo är och relationen till marcus. all respekt till henne och all respekt till någon som gör musik som kan beröra någon så.

sen slog det mig igår att jag nog aldrig bloggat om det underbara bandet Love Is All från gbg. jag såg dem allra första gången på den lilla, lilla festivalen We&You i malmö 2003 och tyckte det var helt fantastiskt bra. när jag sen jobbade på monstera såg vi till att signa dem fort som attan men vad som hände sen har jag inte en aning om. jaja, nu är de iaf på gång igen och NME skriver om dem var och varannan vecka. och sjukt bra är det fortfarande. lyssna på myspace om du missat innan.

konversation natten mellan 8:e o 9:e april

h: jamen du gillar ju soundtracket till vuxna människor!
c: nä, jag gillar bara kombinationen av låtar!

utvalda artister: bo kaspers, komeda, k-pist, johnny harris, lill lindfors. langhorns, the turtles, romin, ola håkansson.

jag ser fram emot att lyssna på denna kombination imorgon.

jo, jag vet att det här är lite sent men... de spelar just nu madonnas "new york" på p3 och jag måste bara säga att jag tycker den fan är fantastisk. trots att jag aldrig ens varit i new york. jag blir så less på när folk klagar på hets i storstäder - det är ingen som bett er åka dit! ni kan bo i en håla på landet istället om det är det ni vill, det gör mig inget. jag fattar att man kan gilla det. men JAG gillar stora städer. (även om madonna nu bara gillar new york.) jag gillar känslan när man behärskar ett stort tunnelbanesystem. hetsen. att det alltid finns någonstans man inte varit.
en sydafrikan som jag var på dejt med en gång sa "if you're tired of london, you're tired of life". jag antar du kan applicera även på new york och jag tror han hade rätt.

jaha. mtv-lisa verkar det bli.

kräkreflex

alltså egentligen tycker jag mer om att blogga om band jag gillar. varför ägna tid åt något jag inte gillar? men nu bara måste jag säga. gogol bordello framkallar kräkreflexer hos mig. det är sjukt korkat av mig att säga det eftersom jag ju har med dem att göra. de är säkert fina människor och allt det där men. just nu är det någon - jag nämner ingen vid namn - som spelar deras musik på mitt kontor och jag mår fysiskt illa. zigenarpunk? nej, tack.

jaha. hur stor är nu chansen att jag kommer få med mig jurist-nina (jag lovar, hon är asschysst fast hon mest gillar stureplan) att gå på releasepartaj för dessa kaxiga gossar på lördag? nya singeln är ju grym.

http://www.lo-fi-fnk.com/

okej jag förklarar mig

musiklisa = lalla runt i ett arbetsliv utan utmaningar och kunna blogga på arbetstid
mtv-lisa = jobba på mtv i sthlm (nej, inte som vj!), tjäna pengar, köpa lägenhet, jobba mkt
londonlisa = flytta till vad som känns som hem ibland. inget mer cp och indiepub dock, även om jag gillade det då.
juristlisa = ta sig i kragen, fixa tingsplats och göra sina två hundår för att sen göra vad alla nog egentligen trott jag ska göra. bli åklagare.

annars skulle jag mest vilja köpa lite skivor snart. jag har ju inte ens köpt the knife's än (som för övrigt "spelar" på mejeriet imorrn, jag är avis alla ni som ska dit).

musiklisa. mtv-lisa. londonlisa. eller juristlisa. man undrar ju fan vilket det ska bli.

alltså nu är det så här. jag har varit så oinspirerad på sistone. musik, vem bryr sig. kändes det som. men allt det har ändrats nu. ikväll var jag sjukt peppad och mr frej är typ född stjärna. bidragskungen och att sälja hasch (eller vad den nu kan heta) är dessutom vansinnigt fina låtar som får mig att minnas hultsfred förra sommaren och hur las palmas lyfte mitt humör efter att jag blivit förbannad på skitungarna i mando diao.
bobo är dessutom en fin kille som trots han var alldeles för full stod ut med alla kids och att vänta tills jag hört favvolåtarna. tack bobo.

men i afton verkar det bli mitt favoritställe...

http://www.bodoni.se/

gillar jag just nu

http://www.billiethevision.com/

stress stress stress

ar vad mitt liv bestar av. om jag inte har dott av en hjartattack innan sa ska jag minsann ga pa the indie awards och sen pa stars i afton. sotflickorna pa kontoret har lovat att halla i mig tillrackligt antal cocktails for att jag ska bli manniska igen och rob har antligen producerat fram de dar 250 dollarna som jag tydligen far spendera nar jag ar har. mycket cocktails for 250 dollar blir det.

aldrig blir det som man tänkt sig.

hela den här veckan har inte blivit ett dugg som jag tänkt mig. och nu missar jag dessutom både cocktailpartyt imorgon och the chap på söndag. istället blir det toronto igen. om bara ett par timmar faktiskt. undrar om jag ska lyckas se några schyssta gig den här gången? zif får fan ta med mig på något av sina fantastiska band.

"whatever happened to the dream of a girl president? she's dancing in a video next to 50 cent." jag tycker fan att pink har en poäng.

jag missade lovekevins igår. men jag ska banne mig inte missa the chap på söndag. bäst jag letar på indietaliban-kalles telefonnummer. jag vet att jag har det här någonstans.